evelinasreligion: Buddhism

Buddhism

Buddhismen växte fram för cirka 2500 år sedan i Indien. År 560 fvt föddes det nämligen en prins i norra Indien som hette Siddharta Gautama. Tidigt i sitt liv blev han spådd och spådomen sa att han skulle bli en värdslig eller andlig ledare. Men hans familj gillade inte spådomen och höll honom i palatset hela tiden så att han inte skulle kunna se hur det såg ut ute i världen. Han levde alltså sitt liv i lyx ganska instängt utan några som helst bekymmer och gifte sig även och fick en son. Men han var inte helt nöjd med detta liv, det fanns en stark instinkt i honom och han ville ut och se världen. Ute i världen fann han lidande och död, någon han inte stött på innan och han bestämde sig för att finna lösningen på lidandet och förenade sig med asketer i sju år. Detta gav honom inte det han ville ha och istället hittade han sin egen väg. Genom meditation och strävan nådde han tillslut sitt mål. Han blev en Buddha, vilket betyder den upplyste och nådde nirvana som är utslocknandet av begären och återfödelsens slut. Nu förstod han att han måste ut och lära andra vad han visste så han började predika.

Siddharta var själv hindu och buddhismen har sina rötter i Hinduismen. Detta har lett till att buddhismen och hinduismen har mycket gemensamt, till exempel karma och återfödelse. Sen togs några saker från hinduismen bort, som ritualer och kastsystemet. Det var efter Buddhas död som buddhismen började sprida sig över Indien men också i andra länder. Idag finns buddhismen fortfarande i Indien men fler anhängare kan man hitta ibland annat Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Korea. Man räknar med att det finns ca 376 miljoner troende Buddhister idag.

Buddhister ser i regel inte Buddha som någon Gud. Man tror inte på någon skapar Gud som många andra religioner har utan istället ser man på Buddha som en läromästare och en förebild. Han visar hur vi ska leva vårt liv och menar att det är människan själv som har makten över sitt liv. Med det menar han också att det är meningslöst att tro på gudar som man ber och offrar till. Enligt Buddha så var vi människor aldrig lyckliga eftersom vi alltid söker efter mer. Det är vår begäran av att hela tiden ha mer som håller oss kvar i samsara som är återfödelsens kretslopp. Hur man är i livet och vad man gör påverkar ens Karma som helt enkelt är summan av ens goda och onda gärningar. Det är karman som avgör hur du återföds. Buddha nåde tillslut nirvana och förstod att vägen dit var att hitta mellanläget mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Utifrån detta kom han fram till ’’den gyllene medelvägen’’ där man kan nå sanningen tillsammans med meditation.

1. Sanningen om lidandet. I allt så finns det lidande, även i de lyckliga stunderna.

2. Sanningen om lidandets orsak. Det är begäret och livstörsten.

3. Sanningen om lidandets upphävande. Begäret och livstörsten går att utplåna.

4. Sanningen om vägen till lidandets upphävande. Den åttafaldiga vägen.

Utöver dessa sanningar så finns det fyra dygder som kännetecknar en buddhists liv nämligen begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, medglädje och sinneslugn. Vi ser att det inte är tron på Gud som är viktigt utan det är våra handlingar som har den största betydelsen och det är så vi kan nå upplysning.

Den åttafaldiga vägen kan delas in i tre huvudgrupper nämligen insikt, moral och meditation.

Insikt

1. Rätt kunskap (insikt)

2. Rätt beslut (attityd)

Moral

3. Rätt tal

4. Rätt handlande

5. Rätt levnadssätt

Meditation

6. Rätt strävan

7. Tätt tänkande (mindfulness, medvetenhet)

8. Rätt koncentration (meditation)

Man kan sammanfatta buddhismen ännu kortare med deras trosbekännelse de tre juvelerna. Dessa är de som förenar alla buddhister och lyder: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen eller församlingen).

Ett annat viktigt begrepp inom buddhismen är An-atman. Med det menas att ingenting är beständigt, inte ens själen.

Buddhismen har tre heliga skrifter som kallas Tipitaka och betyder De tre korgarna. Den första är Vinaya-pitaka som är disciplinkorgen där det finns en biografi över Buddha och även munkarnas och nunnornas disciplinregler. Sen finns det Sutta-pitaka som är sutrornas korg. I den finns verser, Buddhas föreläsningar och samtal med lärjungarna. Den sista är Abhidhamma-pitaka som är den rena lärans korg. Den innehåller en detaljerad analys av buddhismens psykologi.

Inom buddhismen finns det liksom de flesta andra religioner olika riktningar. Den äldsta riktningen heter Theravada, ibland kallad hinayana, finns i Thailand, Sri Lanka, Burma, Laos och Kambodja. De tror att Buddha är en människa som levt och ser honom som en lärare. Nirvana för dem står för utslocknande och det är endast munkar som kan nå dit. Meditationen är viktig i denna riktning. En annan riktning heter Mahayana och finns i Kina, Korea, Vietnam och Japan. Inom denna riktning så ses Buddha som en Gud. Nirvana står för paradiset och man tror att alla kan nå dit. Det finns även något som heter boddhisattva och det är en person som nått nirvana och vill hjälpa andra att nå dit och väljer då att komma tillbaka till livet på jorden. Meditationen är mycket viktig även i denna riktning. Vajrayana eller lamaism är en annan riktning som finns i Bhutan och Mongoliet. Här ingår den tibetanska buddhismen. Denna riktning kallas också för diamantvägen och är en blandning av buddhism och folklig tro/schamanism. Man tror att den högste andlige ledaren föds gång på gång och han kallas boddhisattva och är för tillfället Dalai Lama. Meditationen har en mycket stor betydelse inom denna riktning. I Japan finns det en annan riktning som heter Zenbuddhism och är en del av mahayanabuddhismen. Målet inom denna riktning är att nå inuitiv förståelse av livets mening, även kallat satori. Kampsport är viktigt och man ska bli ett med utövandet. Koan är något som används här och det är en gåta som en lärjunge får av sin mästare. Gåtan kan vara till exempel: hur låter det när man klappar händerna med bara en hand? Lärjungen får fundera på gåtan länge, kan hålla på i flera år. Meditationen är extremt viktig inom denna riktning.

Buddha skapade en munkorder och en nunneorden för alla de som ville följa hans lära. Munkarna och nunnorna bor i kloster och är mycket viktiga inom buddhismen. De har själv valt att leva som de gör. I klostret så läser, studerar och mediterar de mycket och de har även andra regler som att det ska leva i fattigdom och celibat. Det är bra att vara munk eller nunna eftersom man anses kommit långt i vägen mot upplysningen. Eftersom de själva lever fattigt så får de mat av andra och det anses vara hedersamt och samtidigt vara en religiös plikt att se till så munkarna och nunnorna får mat. Munkarna och nunnorna tar även hand om olika rituella handlingar som till exempel bröllop och begravningar. Sättet munkarna och nunnorna lever är det idealiska sättet för en buddhist och därför är de mycket viktiga inom buddhismen. Ofta låter man barn bo några år i kloster under sin uppväxt. För de som inte är munkar och nunnor är det viktigt att i alla fall gå till templen för att meditera och tänka på Buddhas lära. Det finns fem regler som alla goda buddhister bör följa och det är:

- Inte döda

- Inte stjäla

- Inte ljuga

- Inte använda berusningsmedel

- Inte leva sexuellt utsvävande

Sen finns det många ytterligare regler som gäller för munkar och nunnor, här är fem exempel:

- inte äta efter klockan 12 på dagen

- Inte ägna sig åt nöjen som till exempel dans

- Inte använda lyxprodukter

- Inte sova i hög och bred säng

- Inte ta emot pengar

Ibland ber man även till statyer av en buddha eller bodhisattva och visar sin vördnad. Man har även ofta små statyer eller bilder hemma som man kan be till. Många buddhister är vegetarianer eftersom det finns i deras lära att inte döda levande varelser. Det finns även något som heter stupa och är en relikgömma och fredssymbol. Varje del av byggnaden symboliserar Buddhas lära, med nirvana i toppen.

Inom buddhismen finns det flera olika högtider som firas men eftersom buddhismen är en sådan spridd religion så firas lite olika högtider och även lite olika dagar. Många högtider infaller när det är fullmåne eftersom det anses som heligt. Buddhadagen eller Vesak som den också kallas är den största högtiden. Då firar man Buddhas uppnående av upplysning eller nirvana, det som gjorde honom till Buddha. Detta skedde för ungefär 2540 år sedan en fullmånedag i april/maj och det är också då det firas. Man firar även att alla kan nå dit som Buddha nådde, samma upplysning. Vissa firar även Buddhas bortgång och födelse under Vesak. Denna högtid firas lite olika runt om i världen men det brukar vara en ganska öppen tillställning och fest. I Thailand till exempel så släpper man burfåglar fria och har religiösa riter i templen. I Singapore donerar man pengar till ett visst tempel som heter Sakya Muni Buddha Gaya, och på andra ställen runt om i Sydostasien pyntar man sina hus och har stora parader. Dharmadagen är en annan högtid där det tillfället som Buddha började undervisa firas och även vad han undervisade firas. Den infaller i fullmånedagen i juli.

Allt eftersom Buddhismen har spridits och utsatts för olika motstånd har den förändrats för att passa in i vårt samhälle. Buddhismen i västvärlden kan ibland likna mer en livsfilosofi än religion. Många verkar dra sig till buddhismen på grund av deras sätt att se på saker. Det finns inte direkt så många förbud utan det handlar mer om att göra gott och hitta sin väg. Det ses också som en fredsälskande religion ibland eftersom de värnar väldigt för alla människor och djur. Vilket är något som människor som kanske tappat hoppet på vår värld idag kan ta till sig lätt. När många i västvärlden tänker på buddhism tänker de på icke våld, meditation, vetenskapligheten, psykologi, filosofi och hälsobefrämjande, vilket skiljer sig lite från den traditionella buddhismen. De är inte helt olika men i västvärlden har buddhismen blivit mycket modern på sitt egna sätt med mycket meditation och hälsa i fokus. Vi idag är besatta av olika dieter och livsstilar för att må bättre och bli lyckliga och buddhismen har helt enkelt haft några intressanta punkter som vi tagit till oss och format s det passar oss, så det kan göra oss lyckliga.

Kvinnorna och männen ska ha samma förutsättningar inom buddhismen inför Dharma. Buddha menar att även en kvinna kan bli upplyst eftersom han själv varit med om kvinnor som blivit det. Redan här tycker jag att det skiljs på man och kvinna eftersom de tar upp att kvinnan också kan. Det är alltså inget självklart utan det finns redan något hos människorna som säger att kvinnan kanske inta kan, det tvivlas på henne. Innan buddhismen var kvinnorna helt underordnade och när Buddha sa att även de kunde bli upplysta blev folket förvirrade. Det gick emot det som de redan visste. Buddha gjorde något för att förändra detta. Även om det var ett steg på vägen så finns det inom till exempel inom Theravada en regel som säger att nunnor inte kan nå upplysningen utan de måste först födas som munkar, och sedan kan de bli upplysta. Där är nunnornas uppgift mest att passa upp på munkarna och göra deras liv enklare så att de kan nå upplysning. De tror ju på att de om de gör detta kanske kan födas som munkar i nästa liv och då nå upplysning, kanske med hjälp av nya nunnor. Här ser vi tydligt hur kvinnan och mannens roll har olika betydelse och det kan vara svårt för att bryta sig ut ur detta eftersom det är munkar och nunnor som så tydligt visar skillnaden på man och kvinna och munkar och nunnor är något som de ser upp till.

Munkar och nunnor ska avstå från sex, leva i celibat men annars anses inte sex som något direkt syndigt. Sen finns det självklart olika åsikter om det men i allmänhet så anser man att sex är okej så länge det är i ett äktenskap. Eftersom buddhisterna vill allas bästa och aldrig skada någon så är månggifte tillåtet så länge alla är med på det och det inte är något som får någon att må dåligt. Men det handlar såklart om polygami, att en man kan vara gift med flera kvinnor och inte att en kvinna kan vara gift med flera män. Det omvända, med en kvinna och flera män har nog aldrig ens varit på tal, de hade varit något extremt och konstigt och jag tror inte att det är tillåtet. Det har antagligen grunden i att man ville ha många barn och en man kan göra flera kvinnor med barn samtidigt. Men är det inte så utan endast handlar om att mannen ska ha flera kvinnor att roa sig med kan det också ses som ett sätt kvinnorna är nertryckta på. De får dela på en man, det räcker alltså inte med en kvinna till en man utan det måste finnas flera kvinnor som kan hjälpas år att uppfylla mannens alla behov.

Dalai Lama som är den religiösa ledaren för tibetans buddhism är det många som lyssnar på och han har åsikter om till exempel homosexualitet. Han är helt emot det och menar att det är ett brott mot vissa regler som faktiskt inte går att finna. Eftersom Dalai Lama är en så högt uppsatt person så är det många som ser upp till honom vilket kan vara både på gott och ont. Ingen människa kan leva utan personliga åsikter och tolkningar och när det är en ensam person som så många ser upp till så kan det bli fel. Hans åsikter delar han med sig av som sanningar till folket eftersom han är den han är. Det intressanta är att om det varit en person med andra åsikter kanske det hade sett helt annorlunda ut.

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/buddhismen#

http://www.ne.se/enkel/buddhism

http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism#Meditation

http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhistiska_högtider

http://www.stockholmsbuddhistcenter.se/Buddhism/hoegtider.html

http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/11223_Varldens_26_Buddhas.pdf

http://religionsguide.wordpress.com/2012/07/03/hogtid-inom-buddhism-och-hinduism/

http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/ess-mainmenu-57/religion-mainmenu-133/4172-buddhismen-och-vvden-samverkan-och-anpassning

http://www.buddhisminfo.se/V%E4stv%E4rldens%20Buddhism%20och%20Traditionell%20Buddhism.pdf

http://www.dhamma.se/buddha/106.htm

Hjärntorget Religion och sex

http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism#mediaviewer/Fil:Buddhism_percentage_by_country.png