Etik och moral

Etik och moral

’’En människa visar sin etik via sin moral’’

Vår etik och moral handlar om vad som anses vara rätt och fel men det är inte samma sak som våra lagar. Någon etisk regel behöver till exempel inte vara en lag. Ett exempel är otrohet som inte är något olagligt men det anses vara oetiskt. Det finns alltså etiska regler som vi för det mesta följer, eller i alla fall strävar mot att följa. Etik handlar alltså om hur vi tänker och skillnaden från moral är alltså att moralen är de handlingar vi gör.

 

Det kan vara svårt att veta vad som är etiskt rätt att göra ibland. Men det finns fyra grundregler man kan ta hjälp av. Den första är konsekvensetiken som syftar på att en handling är rätt om den leder till den bästa möjliga konsekvensen. Regeletik eller också kallad pliktetik leder oss rätt genom våra egna moraliska regelsystem. Stämmer de överens så är handlingen rätt. Inom regeletik finns en rättighetsetik där handlingen är rätt om den främjar rättigheter och inte kränker någons rättigheter. Sen finns sinneslagetik där man menar att så länge som man har goda avsikter med sin handling så är den rätt. Den sista är dygdetik där en handling anses vara rätt om den utförs av en person som är dygdig.

Även om det finns dessa regler att gå efter så kan det vara svårt att veta. Ett problem som kan uppstå är att två olika etiska regler krockar och vad ska man då göra? Vilken är den regeln som väger mest. Ett exempel är om man är emot abort men för dödsstraff. Det finns säkert de som tycker så men också tycker tvärt om eller är emot eller för båda. Allt beror på hur olika personer tolkar det och vad de har för egna åsikter. Alltså finns det inte alltid rätt och fel även inom dessa regler. Ett annat problem kan vara att vi inte har samma etiska regler överallt och religionen har stor påverkan. Då kan det ske att någon etiskt regel går emot en lag. Människorna idag har fått större frihet att tycka och göra som de vill utan att påverkas av religionen allt för mycket. Men fortfarande finns det dem som lever helt efter sin religion. Alla dessa åsikter och tankar leder till att vi skapar olika etiska regler vilket ibland skapar problem i mötet mellan olika människor, olika religioner och olika kulturer.

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral#

hjärntorget etik och moral

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral/djuretik

Religion och vetenskap

Religion och vetenskap

Vetenskapen ställer två stycken krav på metoder att gå tillväga för att finna kunskap. Den första är den empiriska som bygger på iakttagelser i verkligheten. Den andra är den kontrollerbara där man bevisar teorier genom att återskapa och få samma resultat. Dessa krav går används mest inom naturvetenskapen. Vissa andra vetenskaper som till exempel psykologi och om människans värld behöver andra metoder men de grundar sig ofta i dessa två. Religionen har en annan metod, de anser att det är personliga upplevelser och tolkningar som har betydelse. En sak som religionen och vetenskapen är överens om är att vårt universum är större än vi kan förstå.

        

Darwins utvecklingslära går ut på att utvecklingen på jorden sker genom slumpmässiga förändringar och de som är bäst anpassade till sin omgivning lever vidare och de som är sämre anpassade dör. De bibeltroende kreationisterna tror att det måste finnas en Gud och tar därför avstånd till Darwins teori. De har en teori som heter Intelligent design (ID) där de försöker motbevisa Darwin. De anser att det inte kan vara slumpen som avgör eftersom det inte räcker som förklaring. De använder sig av encelliga organismer för att stödja sin teori. Dessa encelliga organismer anser de vara alldeles för komplicerade för att slumpen skulle ha skapat. Det måste finnas en konstruerande intelligens i naturen. De argumenten ID ger håller dock inte för naturforskarnas vetenskapliga prövningar.

Humanister är folk som tar avstånd från religionens teorier och endast tror på vetenskapen. De tycker att vi ska vara kritiska och endast tro på sådant som går att bevisa, alltså ta avstånd från religion eftersom gudar och liknande inte har något stöd hos vetenskapen. De vill ha något de kallar en mogen mänsklighet som menar att vi ska släppa det som en gång varit och leva i nuet där vi ska tro på vetenskap. Den kritiken humanisterna möter är främst från religiösa företrädare som tycker att de tar sin icke tro så långt att det blir som en egen religion, vilket menar på att vi behöver religion. En annan kritisk åsikt som finns är att det inte går att forma livet kring vetenskap, vi behöver lite tro i våra liv för att klara av att leva.

Olika religioner förhåller sig olika till vetenskapen. Kristendomen har till exempel stött på flera problem kring religionen allt eftersom nya upptäckter har gjorts. På 1800-talet gjorde vetenskapen upptäckter som att Darwin kom med sin evolutionslära och dinosaurieskelett hittades. När detta skedde skakades kyrkan om rejält, det här var inget som fanns med någonstans i bibeln och det var inte så de hade fått lära sig allt fungerade. Men nu fanns et bevis och folk började ifrågasätta kristendomen. De var tvungna att göra något. Det hade kommit fram bevis på att bibeln inte kunde vara helt vetenskapligt korrekt. Antingen fick de bara säga att vetenskapen ljög och hade fel och fortsätta tro som de alltid gjort. Det gjorde vissa och finns fortfarande människor som gör. Men fler människor började tänka på ett nytt sätt, bibeln var fortfarande rätt men man skulle se det på ett mer metaforiskt sätt och acceptera vissa saker inom vetenskapen. De mesta problemen för kristendomen har uppstått på grund av att bibeln är skriven i kronologisk ordning. Den förklarar hur allting började och sen hela vägen fram, allt som hänt. Det fanns alltså ingen plats för de nya vetenskapliga upptäckterna i deras historia. En religion som klarade detta bra och dessutom alltid har haft en bra och uppmuntrande inställning mot religionen är islam. I deras koran är det inte skrivet på samma sätt som i bibeln. Det finns ingen kronologisk ordning utan texterna som finns är mer lösryckta och det finns plats mellan historierna och de beskriver mycket om hur det är människan ska leva. Vetenskapen stängs alltså inte ute på något sätt, den är inget hot mot religionen. Inom islam har man istället länge brytt sig mycket om vetenskapen och velat veta mer om vår jord ur dess synpunkt. Den kunskapen anses vara viktig.

 

En annan religion som klarat det bra är bahá’í som växte fram på 1800-talet. Där finns vetenskapen med i en av deras grundprinciper. Den lyder såhär:

-       Religion måste överensstämma med vetenskap och förnuft.

Eftersom texterna inom denna religion inte ät lika gamla som för många andra religioner så är vetenskapen något som de levde med under tiden som texterna skrevs och var då tvungna att ta hänsyn. Om de inte hade gjort det hade det varit svårare att få plats med sin religion och bli accepterad i samhället som hade börjat ifrågasätta religionen efter vetenskapliga upptäckter.

Det var faktiskt de religiösa högt uppsatta som var de först lärda och alltså var de första som studerade på ett vetenskapligt sätt. Det var på medeltiden som dessa började försöka hitta samband mellan religionen och vetenskapen. Sambandet som fanns var då självklart och det var inget mer med det utan det var först på 1800 talet efter att kyrkorna blivit ifrågasatta som religionen på många håll tog avstånd från vetenskapen. Men det finns fortfarande de som lyckats med att hålla på med vetenskap samtidigt som de har en Gudstro. Enligt vissa går det alltså att kombinera vetenskap och religion. Varken religionen eller vetenskapen kan förklara precis allt och de kan komplettera varandra på många sätt. Vetenskapen vill förklara hur allt i verkligheten fungerar och ser ut men när det gäller livets mening och andra filosofiska tankar har inte vetenskapen särskilt mycket att komma med. Då kan istället religionen ta över och komplettera. Teorier finns även i religionen om hur saker fungerar men som de inte alltid kan förklara, utan det är vetenskapen som men resultat kan förklara detta. Alla har sin egen teori om hur allt fungerar och kan hitta lösningar på att förena dessa två sätt att tänka, det är bevisat flera gånger med exempel som att flera framstående forskare har haft någon slags tro.

Även om det finns de som tycker att man kan kombinera religion och vetenskap finns det självklart de som inte tycker att man kan det. De syftar främst på att i religionen finns det en övernaturlig verklighet med till exempel gudar och andar. Man kan inte undersöka det mer noggrant så måste man kunna tro på det, man måste lita på sin tro. Vetenskapen grundar sig istället på att man testar och att man ska kunna bevisa något. De menar också att de som säger att de kombinerar vetenskapen och religionen har fel, de tror helt enkelt inte helt på något av det eftersom de har så olika sätt att tänka.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vetenskap-och-tro-ar-ingen-motsattning_7738752.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-myt-att-vetenskap-kan-forenas-med-religion_7745530.svd

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/evolution/darwinaret2009/jubileumsar/debattenomvetenskapochreligion.4.140a342a11fc684f4f58000332.html

Häfte- Bahá’í-religionen – vägen till världsenhet och fred

Hjärntorget- religion och vetenskap

http://humstockholm.wordpress.com/2013/02/23/kan-religion-och-vetenskap-forenas/

http://feber.se/vetenskap/art/278868/ateister_smartare_n_religisa/

Intervju med Allan

Intervju

Allan Petrusson är 81 år och stötte på religionen Bahá’í för första gången 1957. Han bodde då i Malmö där han inte kände någon och var ute på en restaurang. Där träffade han en annan man och de började prata. Denna man introducerade honom för Bahai och de diskuterade detta långt in på natten. Några år efter denna kväll blev Allan medlem i Bahai. Han konverterade helt enkelt, och det gör man genom att skriva på en förklaring som handlar om tron som sedan blir som ett medlemskort. Genom åren har han arbetat mycket med Bahai och suttit med i flera råd och även det internationella rådet. Detta har lett till att han rest mycket och sett mycket i sitt liv. Viktigt för Allan och för alla inom denna religion är att informera om deras religion, de vill sprida sig och de vill att andra ska få veta vad de vet.

Inom Bahai så är det 19 dagar i varje månad och var 19e dag har man en fest. Det är något som är viktigt och roligt. På den här festen som de antingen har i sin egen lokal eller i en hyrd lokal så tar de upp nyheter som kanske behöver diskuteras, de ber böner och sen har de som en fest med mat för att umgås tillsammans. Alla är välkomna men om det kommer någon som inte är medlem i Bahai så kan det ej kallas 19 dagarsfest utan blir då istället en enhetsfest. Allan tillsammans med de flesta andra som han förklarade det accepterar att andra inte tyr sig till Bahai. Han berättar att varken hans fru eller barnbarn är med i Bahai, men det är hans son. Det är inget som han på något sett förklarar som ett problem utan han tycker att oftast håller de med om allt han säger bara att de inte vill kalla sig vara Bahai.

På grund av att han sitter med i ett andligt råd där han träffar flera från sin egen religion men också möter många andra så blir religionen en del av hans vardag. Han, liksom andra inom Bahai läser en bön morgon och kväll. Det är också bra att läsa ur deras heliga skrifter som det finns ca 100 stycken. Alla är dock inte översatta till svenska men det är något som de hela tiden jobbar på. Bönerna kan läsas ensamma men också tillsammans med andra. Allan berättar också om att de arbetar runt om i samhället för att få en tryggare miljö. Som exempel tar han upp att de för tillfället arbetar med att hjälpa till att få det lugnt vid biskopsgården.

När jag frågade Allan om vad religionen betyder för honom svarar han kort och enkelt att den betyder väldigt mycket. Gemenskapen såg han som en stor och viktig del inom religionen. När vi sedan började prata om hur han såg på liberal och konservativ syn inom Bahai så var han fundersam och förklarade att han aldrig sett det på det sättet. Han ansåg också att religionen var något som hela tiden utvecklades efter samhället. Det kanske kan bero på att den är lite nyare än många andra religioner och det har inte blivit så stora luckor inom den än. Ett exempel är vetenskapen, han berättar att det finns i Bahais böcker att vetenskapen och religionen ska gå hand i hand och alltså samarbeta.

På skalan från ett till tio om hur djupt religiös Allan ansåg sig vara så sa han att han kände sig som en vanlig människa och satte alltså inte in sig i nummerskalan. Han vill inte sätta sig högre eller lägre än någon annan. Det gäller även frågan om män och kvinnor. Han berättar att han strävar mot jämställdhet och det är något viktigt i religionen. Några speciella uppgifter eller liknande för man respektive kvinna kände han inte till. När det gällde homosexualitet så sa han att det var okej men att man inte skulle utöva det. Samtidigt berättade han om att det finns homosexuella bland de Bahaier som han visste men det verkade inte vara något större problem.

När det gäller regler så fanns det en som är viktig och det är att man ska hålla sig borta från sprit och narkotika. Sen har han stött på flera som inte klarat det och det är då viktigt att hjälpa dem så gott det går för att även de ska klara det. Men det fanns inga regler som var direkt onödiga och Allan kunde inte heller komma på något inom sin religion som han ifrågasatt och tyck varit konstigt, utan allt var väsentligt. När han mött andra personer och berättat om sin religion så har han fått många olika reaktioner. En speciell reaktion som var vanlig var att de tyckte det var onödigt att krångla till det så mycket, allt var redan så krångligt. På det brukar han svara att det kanske är krångligt för dig men inte för mig.

Islam

Islam

Islam räknas som världens näst största religion med sina 1,6 miljarder anhängare runt om i världen. De flesta muslimerna bor runt om i Asien som till exempel Bangladesh, Pakistan och Indonesien. Av de fem världsreligionerna så är Islam den yngsta och blev erkänd som en religion redan när dess grundare Muhammed levde. Ordet Islam betyder underkastelse och står för att muslimerna underkastar sig Gud. Islam är monoteistisk allts tror de på en Gud. Muslimerna ska vara Guds tjänare men det finns även en djävul som försöker locka människorna bort från att tjäna Gud. Men Gud är barmhärtig och förlåter.

 

Genom olika profeter har Gud kommunicerat med människorna på jorden. Några exempel på profeter är Noa, Abraham, Mose och Jesus. Den sista och viktigaste är Muhammed som föddes runt 570 efter Kristus i staden Mekka. Under tiden som Muhammed levde blev förhållandena sämre med större glapp mellan rika och fattiga och man stöttade inte längre upp varandra. Mohammed blev föräldralös tidigt och började jobba. I sitt arbete träffade han på kristendomen och judendomen och kom fram till att det bara fanns en Gud. Han arbetade hos en rik änka vars namn var Khadidja som han sedan gifte sig med. Han blev då rik och hade mer tid över att fundera och meditera. En gång när han hade dragit sig undan för att göra detta uppenbarade sig ärkeängeln Gabriel och gav honom i uppgift att bli Guds sändebud på jorden. Detta skedde flera gånger och Muhammed samlade allt som Gabriel sa i texter som kallas Koranen och är islams heliga skrift. Mohammed stötte på mycket motstånd i Mekka eftersom det redan var ett religiöst centrum som de som bodde där tjänade mycket pengar på. Han var tvungen att fly till grannstaden Medina som hjälpte honom med det heliga kriget, Djihad, som helt enkelt gick ut på att sprida islam. De lyckades bra och fler och fler anslöt sig. Till slut kunde Muhammed återvända till Mekka som blev islams heliga stad.  

 

Koranen är Guds ord och lag för en muslim och i den finns bland annat mycket regler om hur människorna ska leva och vara. Det finns även berättelser där i som även finns i bibeln. Koranen är skriven på arabiska som blivit islams språk och kan inte översättas för då är det inte längre Guds ord utan endast en omskrivning. Koranen delas in i 114 kapitel som kalls suror. Först kommer en kort sura och sen går de i ordning efter längd med den längsta först. Ofta läser man ur Koranen men man kan också berätta texterna ur minnet. Man följer även sunna som är det Muhammed sa och gjorde.

Inom islam finns det fem stycken grundpelare som är handlingar som är en religiös plikt.

-       Trosbekännelsen, shahada

-       Tidebönen, Salat

-       Fastan, Sawn

-       Allmosan, Zakat

-       Vallfärden, Hajj

Trosbekännelsen är ’’Ingen gud utom Gud, Muhammed är Guds sändebud’’ Shiamuslimer säger även ’’och Ali är Guds ombud’’. Tidebönen går ut på att man fem gånger om dagen ska be, vid vissa bestämda tider, man ska vända sig mot Mekka och be. Man kan även göra det gemensamt i en Moské. Den viktigaste bönen är middagsbönen på fredagar som är en gudstjänst. Fastan innebär att det under en tid är bestämda matregler förutom de vanliga och den är i månaden Ramadan. Allmosan är en avgift som ska betalas och som ska hjälpa de fattiga. Vallfärden till Mekka som är mycket viktig för muslimerna eftersom det är deras heliga land.

Genom hjälp av Koranen och sunna så kan människorna hitta lösningar på sina problem. Halal står för det som är tillåten inom islam och Haram för det som är förbjudet. Pojkarna ska bli omskurna enligt sunna.

Det finns olika riktningar inom islam. De uppstod eftersom man inte var eniga om vem som skulle vara Muhammeds efterträdare och ledare för muslimerna. Den största riktningen heter Sunni och de anser att det viktigaste för efterträdaren är att den följer sunna, det behöver alltså inte vara någon släkting till Muhammed. Shia muslimerna menar däremot att Muhammeds släkting Ali skulle ta över. Efterträdarna kallas för imam. Man tror att det har funnits tolv imamer från och med Ali men att den sista försvann 800 talet, men att han är dold och ska komma tillbaka som mahdi som är en frälsare som ska skapa fred och rättvisa. De finns även de som brutit sig loss från denna riktning och de kallas druser. Det finns även en tredje som heter sufism och är islamisk mystik. Människorna där försöker uppleva enhet med Gud och känner mycket intensiv kärlek. Man upprepar en enkel bön eller ett av Guds namn för att nå en gemenskap med Gud.

Islam använder sig av månkalendern till skillnad från Sverige som använder sig av solkalendern. Det gör att alla muslimska högtider flyttar sig elva dagar varje år om man jämför med solkalendern. Den tionde dagen i Muharram som är den första månaden på året är det en fastedag då man sörjer att Muhammeds dotterson Husayn dödades. För shiamuslimer är denna dag extra viktig. Profeter eller andra heliga personers födelsedagar firas och kallas Mawlid. Muhammeds födelsedag är den som firas mest. Fredagsbönen som nämnt innan är den viktigaste bönen. Ramadan är en stor högtid då man fastar. Sen när man avslutar fastan firas det i tre dagar och det kallas Id al-fitr.

Moskén är byggnaden där muslimerna samlas för att be. Byggnaden är ett fyrkantigt rum täckt med mattor och i rummet finns en nisch, mihrab, i en vägg som visar riktningen mot Mekka. Det finns regler på hur man måste tvätta sig innan man går in i moskén och man måste även ta av sig skorna. Kvinnor måste även täcka sitt hår. Oftast finna det ett högt smalt torn till moskén som kallas minaret där man ropar ut de fem dagliga bönestunderna. Nuförtiden är det vanligt med en högtalare. Det finns ingen som är liknande en präst inom Islam. Det närmaste man kan komma något som liknar en präst i andra religioner är imamer. De håller i gudstjänsterna men kan när som helst bytas ut.

Islam är en av de religionerna som folk i allmänhet anser vara en religion som förtrycker kvinnor. Men det är självklart inta alla som tycker så utan det finns stora skillnader på hur människor och olika muslimer ser på det där med könsroller. När Muhammed levde och började predika sin religion så ändrade han på flera saker som var förtryckande mot kvinnorna på sin tid. Han förbjöd till exempel de hedniska arabiska sederna att mörda sina nyfödda döttrar. I koranen finns det att mannen och kvinnan ska vara jämställda inför Gud. Men hur kommer det sig då att det är så många som tror att islam är så kvinnoförtryckande och kan den vara det? Självklart ser det olika ut på olika håll men det finns något slags förtryck mot kvinnor på vissa ställen och det är på något sätt det som alla andra har snappat upp och kopplat ihop hela religionen med. Anledningen till att kvinnorna blir förtryckte menar flera muslimer inte har något med själva religionen att göra utan det har att göra med de regler och seder som fanns på platsen redan innan religionen var där. Att de sakerna sedan har suttit kvar. Men på så sätt blir det en del av religionen för många om det ser det utifrån. Även om det kanske inte står i Koranen att det ska vara förtryck mot kvinnorna så är det så det blivit på vissa ställen likt de flesta andra religioner. Alltid har det funnits detta förtryck och det är svårt att få det att ändra på sig när det är något alla är vana vid och inte alltid tänker på. Anledningen till att folk ser på islam som de gör kan bero på att det är det som visas och att ibland träffar folk varandra som lever helt olika och ser då de andra som några som gör fel men för dem kanske det är helt naturligt. Det kan också bero på hur medier och liknande visar upp en typ av människor och ser vi något vi inte gillar har vi lätt för att generalisera.

En del i koranen säger ’’kvinnors kärlek, söner (i mängd), skatter av guld och silver, hästar av ädel ras, boskap och åkerjordar har utmålats för människorna (som det mest åtråvärda i livet). Allt detta hör till de glädjeämnena som står till buds i denna värld, men återkomsten till Gud är det högsta goda.’’ (sura 3:14).

Den här delen kan säkert tolkas på hur många sätt som helst men om jag ska tolka den på mitt sätt så vet jag inte om jag tycker den helt förespråkar jämställdhet. Det första jag tänkte på var kvinnors kärlek och vad det ska betyda. Det verkar vara något människorna åtrår. Vilka är människorna? Eftersom det handlar om kvinnornas kärlek känns det som de talar om att det är något för männen och det känns som kvinnornas kärlek finns till för männen. Denna kärlek kvinnorna ger står också tillsammans med flera andra saker som till exempel skatter av guld och silver. Jag tolkar det som att kvinnornas kärlek går att jämföra med dessa skatter då. Kvinnornas kärlek blir alltså varken mer eller mindre viktig än guld och silver, som i för sig kanske är extremt viktigt. Men skulle männens kärlek vara lika viktig? Den är det ingen som talar om utan det är bara kvinnorna som ska visa kärlek. Det står också att det är detta är de glädjeämnen som står till buds i världen. Det är alltså det som är viktigt på något sätt och det ses som saker. Vilket leder till en fråga som diskuteras mycket i dagens samhälle om kvinnornas kroppar. Kvinnornas kroppar är inte något föremål man kan göra som man vill med utan det är faktiskt bara en del av en människa och dennes person. För mig och min tolkning av denna text blir den en avbild på mycket av det som är fel i dagens samhälle. Sen går det säkert att tolka detta på flera sätt och det kanske inte är andra som tolkar det som mig utan ser på det på ett helt annat sätt.

http://www.ne.se/enkel/koranen

http://www.ne.se/enkel/moske

http://www.ne.se/enkel/islam

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam#

http://sv.wikipedia.org/wiki/Imam

http://fragaimamen.se/om-oss/

http://www.islamguiden.com/arkiv/sexuellrepression.pdf

http://www.islamguiden.com/missupp4.shtml#.U3s5WBYmbFk

http://sv.wikipedia.org/wiki/Islam#mediaviewer/Fil:Muslim_distribution.png

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koranen

http://iranpoliticsclub.net/islam/crescent-star/

http://religionsfroknarna.se/?attachment_id=125